Jol-kólik apatyna túsken Petropavl turǵyny qalalyq ákimdikti sotqa berip, jeńip shyqty
PETROPAVL. KAZINFORM — Petropavl turǵyny jol-kólik oqıǵasy saldarynan keltirilgen materıaldyq shyǵyn men moraldyq zııandy óndirý týraly talap aryzben sotqa júginip, jeńip shyqty.
Jaýapker retinde Petropavl qalasy ákimdiginiń turǵyn úı-kommýnaldyq sharýashylyq, jolaýshylar kóligi jáne avtomobıl joldary bólimi kórsetilgen.
Soltústik Qazaqstan oblystyq sotynyń málimetinshe, 2024 jyldyń qańtar aıynda Qızatov kóshesindegi avtojol ýchaskesinde Petropavl turǵynynyń kóligi aýdarylǵan. Oqıǵaǵa joldaǵy kóktaıǵaq sebep bolǵan. Tyǵyzdalǵan qardan paıda bolǵan oıyqqa dóńgelegi túsip ketken. Saldarynan mashınaǵa mehanıkalyq zaqym keldi.
Sot talqylaýy barysynda osy jol ýchaskesindegi oıyqtyń tereńdigi 8 sm deıin jetkeni anyqtaldy. Sonymen qatar, oqıǵaǵa deıin qalalyq turǵyn úı-kommýnaldyq sharýashylyq bólimine jol jamylǵysyndaǵy kemshilikterdi joıý týraly nusqama berilgeni belgili boldy. Alaıda joldaǵy aqaýdy ýaqtyly joıǵanyn rastaıtyn dálelder sotqa usynylmaǵan.
«Qazgıdromet» fılıaly usynǵan málimetterge sáıkes, oqıǵa bolǵan kúni Petropavlda qar jaýyp, aýa temperatýrasy nólden tómen bolǵan. Bul jaǵdaı kóktaıǵaqtyń paıda bolýyna áser etken. Sondaı-aq talapker qatysqan jol-kólik oqıǵasynan keıin bes mınýt ishinde sol jolda taǵy bir júrgizýshi apatqa ushyraǵany, al kelesi kúni osy ýchaskede taǵy 3–4 jol-kólik oqıǵasy tirkelip, keminde 11 adamnyń zardap shekkeni anyqtaldy.
Usynylǵan dáleldemelerdi jan-jaqty baǵalaı otyryp, sot kóshe-jol jelisiniń tıisti deńgeıde kútip-ustalmaýy keltirilgen zııanmen tikeleı baılanysta degen qorytyndyǵa keldi. Sonymen birge sot júrgizýshi tarapynan da qolaısyz aýa raıynda qozǵalystyń qaýipsiz rejımi saqtalmaǵanyn atap ótti.
Sot sheshimimen jaýapkerden materıaldyq zalaldyń ótemaqysy, moraldyq zııan ótemaqysy, ókildiń qyzmetine jumsalǵan shyǵyndar jáne memlekettik baj óndirildi. Sheshim zańdy kúshine endi.
Buǵan deıin Pavlodarda mas kúıinde kólik júrgizgen sot oryndaýshylar palatasynyń basshysy jazalanǵanyn jazǵan edik.