Jaqyp Asanov prokýrorlardyń burynǵy jáne búgingi jumys aıyrmashylyqtaryn atady

ASTANA. QazAqparat - QR Joǵarǵy sotynyń tóraǵasy Jaqyp Asanov prokýratýra buryn qalaı jumys istegenin, búgin qalaı jumysyn jańartqanyn aıtyp berdi, dep habarlaıdy QazAqparat tilshisi.
None
None

«Prokýratýranyń mıssııasy ne?» degen suraqqa jaýapty kóp izdedik. Eń kúrdeli jumys ta osy bolyp shyqty. Naqtylyq bolmaı, jaýapkershilik aýqymy aıqyndalmaǵannan keıin biz júıeniń syr bere bastaǵanyn sezdik. Qushaǵymyzǵa syımaıtyndy syıdyrý - mine, bizdiń mindet osy dep bilgen kezder boldy», - deıdi Jaqyp Asanov Astanada ótip jatqan «Qazaqstandaǵy qylmystyq sot tóreliginiń bolashaǵy: izgilendirýden ózgeristerdi basqarýǵa ótý» atty halyqaralyq konferentsııada.

Onyń aıtýynsha, bir kezderi prokýrorlar alpysqa tarta baqylaýshy organnyń mindettemesin atqarǵan.

«Qashan, qaıda, neni  tekserý kerektigin ózimiz biletin shaqtar boldy. Prokýrorlar tipti mekteptegi, balabaqshadaǵy jylý júıesin tekserip, tipti tender men jeke bıznes túgili mektep jýrnalyn tekserip te júrdi. Árkim óziniń fantazııasyna qaraı teksere beretindikten, jumystyń aqyrǵy nátıjesi kóńil qýanta qoımaıtyn», - deıdi ol.

Onyń atap ótýinshe, Konstıtýtsııaǵa engizilgen sońǵy ózgerister prokýrorlardyń basty mıssııasyn aıqyndap, «Prokýratýra týraly» zań qabyldanǵan.

«Endigi kezekte prokýror óz erkimen bızneske ońdy-soldy tekserý júrgize almaıdy. Árıne, ártúrli jaǵdaılar týyndaýy múmkin, biraq tekserýge eń aldymen Bas prokýrordyń óziniń rusqaty kerek. «Prokýratýra týraly» zań tolyǵymen jańǵyrtyldy. Endigi kezekte ol prokýratýranyń jańa konstıtýtsııalyq qyzmetin pash ete otyryp, keńestik kezeńnen beri jańartylmaǵan prokýratýralyq júıeni bekittik. Bul qurylym damyǵan elderdiń qurylymyna óte uqsas», - dep túıdi Jaqyp Asanov.

Eske sala ketsek, atalmysh halyqaralyq konferentsııa Eýropalyq odaqtyń úshjyldyq «Qazaqstandaǵy qylmystyq sot tóreligin jetildirý» jobasynyń qorytyndysyna arnalyp otyr (EUCJ).

Atamysh konferentsııada sondaı-aq Bas prokýrordyń orynbasary Marat Ahmetjanov túrmedegiler sanyn 100 myńnan 32 myńǵa deıin qalaı azaıtqanyn aıtyp bergen edi.

Сейчас читают