Ózbekstan Túrki keńesiniń quramyna kiretin boldy

ANKARA. QazAqparat-Anodolý – Ózbekstan Túrkitildes memleketterdiń yntymaqtastyq keńesine múshelikke ótý jóninde sheshim qabyldady. Túrkııa SІM basshysy Mevlıýt Chavýshoglý osylaı málimdedi, dep habarlaıdy QazAqparat Anadolý agenttigine silteme jasap.

Ózbekstan Túrki keńesiniń quramyna kiretin boldy

Onyń aıtýynsha, Túrkitildes memleketterdiń yntymaqtastyq keńesi birtindep keńeıip keledi, halyqaralyq uıymnyń kezekti sammıti 16 qazanda ótkiziledi.

«Ózbekstan Túrkitildes memleketterdiń yntymaqtastyq keńesine múshelikke ótý jóninde sheshim qabyldady. Ózbek tarapynyń resmı ótinishi Túrki keńesiniń hatshylyǵyna kelip tústi dedi», - dedi Mevlıýt Chavýshoglý.

Túrkııa Syrtqy ister mınıstriniń aıtýynsha, múshelikke ótýge qajetti qujattar Tashkentke berilgen. Resmı múshelikke ótý úderisi taıaý arada aıaqtalady.

«Ashǵabat keńeske baqylaýshy memleket retinde qatysýǵa ázir ekenin jetkizdi. Bizdiń tarapqa Túrikmenstan eki márte oń nıet tanytty», - dedi Chavýshoglý.

Mınıstrdiń atap ótýinshe, Túrkitildes memleketterdiń yntymaqtastyq keńesiniń Bas hatshysy Baǵdat Ámireev kómekshisimen birge Ashǵabat attanbaqshy.

Jaqynda Túrkitildes memleketterdiń yntymaqtastyq keńesi mańyzdy aımaqtyq oıynshyǵa aınalady, deıdi Chavýshoglý.

Byltyrǵy Ystyqkólde ótken sammıt kezinde Majarstan keńeske baqylaýshy memleket retinde qosylǵanyn mınıstr eske saldy. 19 qyrkúıekte Býdapeshtte Túrkitildes memleketterdiń yntymaqtastyq keńesiniń eýropalyq keńesi ashylady, oǵan uıymǵa múshe elderdiń SІM basshylary qatysady, dedi Chavýshoglý.

Eske sala ketsek, 2009 jyly qazan aıynda Nahchyvanda (Ázerbaıjan) ótken sammıtte jańa uıym qurylǵany jarııa etildi, onyń tujyrymdary 2010 jyly 16 qyrkúıektegi Ystanbul deklaratsııasynda kórsetilgen.

Alǵashqy kezeńde Túrki keńesine Túrkııa, Ázerbaıjan, Qazaqstan men Qyrǵyzstan kirdi.

Uıym qurylǵaly beri Túrki keńesine múshe memleketterdiń basshylarynyń alty kezdesýi ótkizildi.



Soglasno dannym Instıtýta statıstıkı Týrtsıı (TÜİK), godovaıa ınflıatsııa potrebıtelskıh tsen v dekabre 2025 goda sostavıla 30,89%, chto stalo mınımalnym pokazatelem za poslednıe 49 mesıatsev. V poslednıı raz stol nızkıı ýroven fıksırovalsıa v noıabre 2021 goda, kogda ınflıatsııa nahodılas na otmetke 21,31%.  V mesıachnom vyrajenıı ındeks potrebıtelskıh tsen vyros na 0,89%, a ındeks tsen proızvodıteleı vnýtrı strany – na 0,75%. Godovoı rost tsen proızvodıteleı sostavıl 27,67%.  Prı raschete po 12-mesıachnym srednım znachenııam potrebıtelskaıa ınflıatsııa dostıgla 34,88%, a ınflıatsııa proızvodıteleı – 25,36%. Imenno etot pokazatel ıspolzýetsıa dlıa opredelenııa maksımalnogo ýrovnıa ındeksatsıı arendnoı platy. V svıazı s pýblıkatsıeı dekabrskıh dannyh stalo ızvestno, chto v ıanvare 2026 goda arendnaıa plata za jıle ı kommercheskýıý nedvıjımost mojet byt ývelıchena na 34,88%.  Ranee my pısalı o tom, chto TÜİK opýblıkoval ofıtsıalnye dannye po ınflıatsıı za noıabr, kotorye prodemonstrırovalı postepennoe zamedlenıe rosta tsen.
Uqsas jańalyqtar

Sáýir aıyndaǵy ınflıatsııa: Azyq-túlik — 0,7%, aqyly qyzmetter quny — 0,9% ósti