Oraldyq turǵyndy órtep jibergenderge sot úkimi shyqty

ORAL. QazAqparat - Batys Qazaqstan oblystyq qylmystyq ister jónindegi mamandandyrylǵan aýdanaralyq sotynyń úkimimen 22 jastaǵy Alekseı Kalashnıkov pen onyń 32 jastaǵy ógeı ákesi Alekseı Hvatov QR QK 99-baby 2-bólimi 3, 5, 7-tarmaqtaryna sáıkes (aldyn ala sóz baılasyp, adamdar tobymen dármensiz kúıde ekeni kórineý belgili adamdy asa qatygezdikpen óltirý) aıypty dep tanylyp, uzaq merzimge bas bostandyqtarynan aıyryldy,  dep habarlaıdy «QazAqparat» HAA tilshisi.

Oraldyq turǵyndy órtep jibergenderge sot úkimi shyqty

Alqabılerdiń qatysýymen ótken sot talqysynda belgili bolǵanyndaı, A.Kalashnıkov oǵan qosa urlyq ta jasap úlgergen. Sol sebepti ol QR QK 175-baby boıynsha da aıyptalyp, túpkilikti kesim - 20 jylǵa bas bostandyǵynan aıyrý jazasyn qatań tártiptegi kolonııada óteýge sottaldy. Al 18 jylǵa kesilgen A.Hvatov májbúrli túrde maskúnemdikten de emdeletin bolady.

Tergeý barysynda anyqtalǵanyndaı, ótken jyldyń 26 tamyzy kúni keshkisin atalǵan ekeý araq iship, mas kúıinde saǵat 23.00 shamasynda «Rýstam» azyq-túlik dúkeninen Bırıýkovamen shyǵyp kele jatqan 45 jastaǵy Berik Imanovty kezdestiredi. Sol boıda oǵan baılanǵan Kalashnıkov shyny shólmekpen basynan urady. Imanov qashyp ketkenmen, Bırıýkova sottalýshylarmen qalýǵa májbúr bolady. Qaskóılerdiń qysymymen áıel Imanov turǵan úıdi kórsetedi. Ol mezgilde úı aýlasynda Imanov pen joldasy Oktanov uıyqtap jatady. Aldymen Kalashnıkov Oktanovty urǵanda, ol es-túsinen aıyrylyp qalady. Sodan keıin ekeýi Imanovqa kirisedi. Ony uryp-soǵyp, es-tússiz kúıinde saraıǵa aparyp, ústine janar-jaǵar maı quıyp, órtep jiberedi. Órtti kórgen kórshiler jedel járdem men polıtsııany shaqyrǵanymen, marqum aýrýhanada qaıtys bolady.

Tergeý kezinde Hvatov Imanovtyń onyń kóńildesimen qarym-qatynasta bolǵany jóninde ósek-aıańdy estip, qyzǵanyshtan qylmysqa barǵandyǵyn alǵa tartqanymen, bul ýáji eshteńemen dáleldenbedi. Keıin Kalashnıkov tergeýshiniń kabınetinen sytylyp shyǵyp, ekinshi qabattan sekirip, qashyp ta ketken. Sosyn dúkennen iri kólemdegi urlyq ta jasaǵan. Biraq báribir qutylmady.

Aıta keteıik, Kalashnıkov buǵan deıin buzaqylyǵy, adam bopsalaǵany jáne aýyr dene jaraqatyn salǵany úshin úsh márte sottalǵan.