Ońtústik Koreıada Elbasy týraly kitaptyń tusaýkeseri bolyp ótti
SEÝL. QazAqparat - Búgin Ońtústik Koreıanyń astanasy Seýl qalasynda Mahmut Qasymbekovtiń koreı tilinde jaryq kórgen «Nursultan Nazarbaev. Ómirbaıan» dep atalatyn kitabynyń tusaýkeseri bolyp ótti.
Іs-shara Qazaqstan Respýblıkasynyń Prezıdenti Nursultan Nazarbaevtyń osy elge resmı saparynyń qarsańynda, Qazaqstan basshysyna Fılosofııa qurmetti doktory ǵylymı dárejesi berilý rásimi bolady dep kútilip otyrǵan Ense ýnıversıtetinde ótti.
Ense ýnıversıteti - Koreıanyń baıyrǵy joǵary oqý oryndarynyń biri. Ol 1885 jyly ashylǵan.
Qazirgi kezde Ense ýnıversıteti osy eldegi úsh jetekshi ýnıversıtetterdiń qataryna kiredi, onyń quramynda 17 kolledj, 121 fakýltet jáne 18 zertteý ınstıtýty bar. Ensede 50 myńnan astam stýdentter bilim alady.
Tusaýkeserge Qazaqstan tarapynan kitaptyń avtory Mahmut Qasymbekov, Koreıa Respýblıkasyndaǵy QR Tótenshe jáne Ókiletti Elshisi Dýlat Baqyshev, QR Parlamenti Senatynyń depýtaty Asqar Beısenbaev, QR Prezıdenti Keńsesi bastyǵynyń orynbasary Baqytjan Temirbolat, ál-Farabı atyndaǵy Qazaq ulttyq ýnıversıtetiniń rektory Ǵalymqaıyr Mutanov, Qazaqstandaǵy koreıler qaýymdastyǵynyń vıtse-prezıdenti German Kım qatysty.
Koreıa tarapynan Ense ýnıversıtetiniń Prezıdenti Kım Iong Hak, «Sınchhon Severans» klınıkasynyń bas dırektory Lı Ben Sok, Chondjý ýnıversıtetiniń prezıdenti Han ıAng Sý, Koreıa qorshaǵan orta qaýymdastyǵynyń prezıdenti Choı Bıýn Vhan, Ense ýnıversıtetiniń professor-oqytýshylar quramy men stýdentter, sarapshylar, jýrnalıster qatysty.
Tusaýkeserge jınalǵan jurtshylyq kitapty jyly qabyldady. Іs-sharaǵa qatysýshylardyń jalpy ortaq pikir boıynsha Qazaqstan basshysy týraly koreı tilinde basylǵan kitap eki el arasyndaǵy rýhanı-mádenı baılanystardy odan ári nyǵaıtýǵa laıyqty úles qosady.
Qazaqstan Prezıdenti týraly ómirbaıandyq kitap budan buryn qazaq, orys, aǵylshyn, arab, nemis, vengr, serb tilderinde jaryq kórgen bolatyn.
Bul kitapty N.Á.Nazarbaevtyń ómiri men qyzmetin resmı tarıhı-ǵumyrnamalyq zertteýdiń alǵashqy tájirıbesi deýge bolady. Munda onyń qarapaıym aýyldaǵy jasóspirim kezinen bastap, ult kóshbasshysyna deıingi ómir joly baıandalady.
Basylymda basty nazar N.Á.Nazarbaevtyń saıası ómirbaıanyna aýdarylǵan, ol Qazaqstannyń HH-HHІ ǵasyrlar aralyǵyndaǵy damýy kezinde bolyp ótken dramalyq jáne ádetten tys oqıǵalar men protsesterdiń aıasynda berilgen.
Aýqymdy muraǵat materıaldarynyń negizinde ázirlengen ómirbaıan Qazaqstannyń eń bertingi tarıhy boıynsha eleýli qujattama kózi bolyp tabylady. Kitapta fotosýretpen bezendirýdiń baı materıaldarymen birge, jeke qujattardyń túpnusqalarymen teńdes kóshirmeleri alǵash ret usynylady. Al munyń ózi oqyrmannyń sýretteletin oqıǵalar aýanyna tolyǵyraq qanyǵýyna septigin tıgizedi.
Bul basylymǵa onyń avtory Qazaqstan Respýblıkasy Prezıdenti Keńsesiniń bastyǵy, saıası ǵylymdar doktory, professor Mahmut Qasymbekov ekeni týraly derek erekshe qundylyq beredi, ol kóp jyldar boıy memleket basshysynyń tikeleı qaramaǵynda qyzmet atqaryp, prezıdenttik ınstıtýtty zertteýmen kásibı turǵyda aınalysyp keledi.
Onyń ǵylymı jáne shyǵarmashylyq qorynda prezıdenttik ınstıtýtqa, N.Á.Nazarbaevtyń saıası qyzmetine arnalǵan ǵylymı monografııalar, oqý quraldary, kóp tomdyq basylymdar, pýblıtsıstıkalyq jınaqtar, kóptegen maqalalar bar.