Ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrý: bıyl kimder qandaı qylmys úshin sottaldy

ASTANA. KAZINFORM – 14 shildede Atyraý oblysynda bir otbasynyń múshelerin asa qatygezdikpen óltirgen azamatqa ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrý jazasy taǵaıyndaldy. Bul – 2026 jyldyń basynan beri Qazaqstan sottary shyǵarǵan nemese zańdy kúshine engen osyndaı keminde besinshi úkim. Kazinform tilshisi bıyl ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrý jazasy taǵaıyndalǵan eń rezonansty qylmystyq isterge sholý jasady.

Memlekettik aıyptaýshy sottan Sultan Sarsemalıevti ómir boıyna bostandyǵynan aıyrýdy surady
Foto: Nurbıbi Temirtasova/Kazinform

Qańtar: Atyraýda NCOC qyzmetkerin óltirgen adamnyń ómir boıǵy jazasy ózgerissiz qaldy

Qańtarda Atyraý oblystyq soty alaıaqtyq, zorlaý, ózge qylmystaryn jasyrý maqsatynda júkti NCOC qyzmetkerin asa qatygezdikpen óltirý, urlyq jáne avtokólikti zańsyz ıelený baptary boıynsha kináli dep tanylǵan azamatqa shyǵarylǵan ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrý týraly úkimdi ózgerissiz qaldyrdy.

Sottalǵan azamat pen onyń qorǵaýshysy birinshi satydaǵy sot sheshimine shaǵym túsirgenimen, apellıatsııalyq sot alqasy úkimdi ózgertýge negiz joq degen qorytyndyǵa keldi.

Eske salsaq, bul qatygez qylmys týraly 2025 jyldyń sáýirinde belgili boldy. Іs boıynsha sot protsesi sol jyldyń shildesinde bastaldy Al birinshi satydaǵy sot aıyptalýshyny qyrkúıekte ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrdy.

Sáýir: Qyzylordada balanyń kóz aldynda eki áıeldi óltirgen er adam ómir boıyna sottaldy

Sáýirde Qyzylorda oblysynyń qylmystyq ister jónindegi mamandandyrylǵan aýdanaralyq soty eki kórshisin kámeletke tolmaǵan balanyń kóz aldynda óltirgen er adamdy ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrdy.

Іs materıaldaryna sáıkes, bıyl qańtarda aıyptalýshy spırttik ishimdik ishkennen keıin qolyna pyshaq alyp kórshileriniń úıine barǵan. Aldymen egde jastaǵy áıelge pyshaq suǵyp, keıin jýynatyn bólmege tyǵylmaq bolǵan onyń qyzyna shabýyl jasaǵan.

Qylmystyń kýási bolǵan kámeletke tolmaǵan bala da jaralanǵan. Soǵan qaramastan ol synyptasyna habarlama jiberip úlgergen. Keıin kórshileri polıtsııa shaqyrǵan.

Sot er adamdy Qylmystyq kodekstiń 99-baby 2-bóliginiń 1 jáne 5-tarmaqtary, sondaı-aq 107-baby 2-bóliginiń 8-tarmaǵy boıynsha kináli dep tanydy. Qylmystyq kodekstiń 58-baby 4-bóligine sáıkes túpkilikti jaza retinde ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrý jazasyn taǵaıyndady.

Sáýir: Qostanaı oblysynda áıeli men kámeletke tolmaǵan ulyn óltirgen er adam ómir boıyna sottaldy

Sáýirde Qostanaı oblysynda taǵy bir ómir boıǵy úkim shyqty. Er adam jubaıy men kámeletke tolmaǵan ulyn óltirgeni úshin kináli dep tanyldy.

Tergeý dereginshe, qylmys 2025 jyldyń kúzinde qyzǵanyshtan jáne ajyrasýǵa baılanysty týǵan janjal kezinde jasalǵan. Shabýyl kezinde uly anasyn arashalamaq bolǵanymen, pyshaq jaraqatynan kóz jumǵan. Áıeli de oqıǵa ornynda qaza tapqan.

Apellıatsııalyq shaǵym qaralǵannan keıin úkim zańdy kúshine endi.

Shilde: Ógeı qyzyn zorlaǵan er adam ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyryldy

13 shildede Pavlodar oblysynyń qylmystyq ister jónindegi mamandandyrylǵan aýdanaralyq soty 36 jastaǵy er adamdy kámeletke tolmaǵan ógeı qyzyn zorlaǵany úshin kináli dep tanydy.

Tergeý nusqasyna sáıkes, qylmys 2022–2025 jyldar aralyǵynda birneshe ret jasalǵan. Qyz ógeı ákesiniń qorqytýynan seskenip, bolǵan jaıtty eshkimge aıtpaǵan.

Sot aıyptalýshyny ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyryp, oǵan ómir boıy pedagogıkalyq qyzmetpen aınalysýǵa jáne kámeletke tolmaǵandarmen jumys isteýge baılanysty laýazymdardy atqarýǵa tyıym saldy.

Sot úkiminde aıyptalýshynyń kinási jábirlenýshiniń, kýálardyń aıǵaqtary jáne saraptama qorytyndylary arqyly tolyq dáleldengeni kórsetildi.

Shilde: Atyraý oblysynda bir otbasynyń múshelerin óltirgen adamǵa ómir boıǵy jaza taǵaıyndaldy

14 shildede Atyraý oblysynyń Jańgeldın aýylynda bir otbasyny óltirý isi boıynsha sot úkimi shyqty. Eki aıǵa sozylǵan ashyq sot protsesiniń qorytyndysy boıynsha Sultan Sársemálıev burynǵy jubaıynyń týystaryn asa qatygezdikpen óltirgeni úshin kináli dep tanyldy.

29 jastaǵy sottalýshy urlyq, alaıaqtyq, qujattardy zańsyz ıelený jáne qylmysty jasyrý baptary boıynsha da jaýapqa tartyldy. Budan bólek, ol jábirlenýshi tarapqa moraldyq zııan úshin 40 mln teńge ótemaqy tóleýge mindetteldi.

Ol jazasyn qaýipsizdigi erekshe túzetý mekemesinde jazasynda óteıtin boldy.

Eske salaıyq, bul otbasy 2025 jyldyń sońynda habar-osharsyz ketken. Týystarynyń aryzynan keıin izdeý jumystary 25 jeltoqsanda bastaldy. Keıin erli-zaıyptylardyń máıiti tabylyp, kúdiktige izdeý jarııalanǵan bolatyn.

Qazaqstanda ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrý jazasy qandaı jaǵdaıda taǵaıyndalady?

2024 jyldyń sáýirinde Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaev áıelderdiń quqyqtaryn qorǵaý jáne balalardyń qaýipsizdigin kúsheıtý máseleleri jónindegi zańdarǵa qol qoıdy. Soǵan sáıkes Qylmystyq kodekske ózgerister engizildi.

Endi kámeletke tolmaǵan balany óltirgeni, ony zorlaǵany nemese oǵan qatysty seksýaldyq sıpattaǵy kúsh qoldaný áreketterin jasaǵany úshin ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrý balamasyz jaza retinde belgilendi.

Іshki ister mınıstrligi Qylmystyq-atqarý júıesi komıtetiniń málimetinshe, búginde Qazaqstanda 200-den astam adam ómir boıyna bas bostandyǵynan aıyrý jazasyn ótep jatyr.