MMÝ-diń Baký fılıalynyń rektory Nargız Pashaeva Máskeý ýnıversıtetiniń qurmetti professory ataǵyna ıe boldy (FOTO)
ASTANA. QazAqparat - 26 qańtarda M.V.Lomonosov atyndaǵy MMÝ bas ǵımaratynyń akt zalynda Máskeý ýnıversıtetiniń negizi qalanǵanyna 260 jyl tolýyna arnalǵan saltanatty otyrys ótti. Sharaǵa kórnekti ǵylym, bilim, mádenıet, ádebıet qaıratkerleri, Reseı, Ázerbaıjan jáne basqa da kóptegen elderdiń tanymal qoǵam qaıratkerleri qatysty, dep habarlady trend.az.
Saltanatty keshti Reseı Prezıdenti Vladımır Pýtın quttyqtaý sózben ashty.
Saltanatty keshtiń barysynda MMÝ Baký fılıalynyń rektory, fılologııa ǵylymdarynyń doktory, professor, Ázerbaıjan Ulttyq ǵylym akademııasynyń korrespondent-múshesi Nargız Pashaevaǵa Máskeý ýnıversıtetiniń qurmetti professory ataǵy berildi.
Oǵan qurmetti professor dıplomyn tapsyra otyryp, ýnıversıtet rektory Vıktor Sadovnıchıı: «Lomonosov atyndaǵy MMÝ ǵylymı keńesi óziniń jınalysynda Baký qalasynda Lomonosov atyndaǵy MMÝ fılıalynyń qurylýyna jáne qalyptasýyna qosqan kórnekti úlesi, Máskeý ýnıversıtetimen ıgilikti yntymaqtastyǵy úshin Pashaeva Nargız Arıfqyzyna Máskeý ýnıversıtetiniń qurmetti professory ataǵyn berý týraly qaýly etti, bul oǵan zańmen jáne jáne dástúrmen belgilengen quqyqtardy, qurmetti jáne artyqshylyqtardy qamtamasyz etedi», - dep málimdedi.
Jaýap sózinde Nargız Pashaeva: «Rektor myrza, mártebeli jınalys! 260 jyldyń ishinde Máskeý ýnıversıteti shyn máninde uly jáne ádemi, túzý jáne maqsatty, sheshimdi jáne erlik jolynan ótti. Endi Máskeý ýnıversıtetiniń barlyq adamdary ózderiniń osynaý qasıetti bilim ordasyna qyzmet etetinin, munda jastyq pen danalyq, dástúrler men qazirgi zaman, mádenıetterdiń uqsastyǵy men ártúrligi, urpaqtar sabaqtastyǵy, gýmanızm murattary, beıbitshilik pen ádilettilik toǵysqanyn maqtan etetin bolady. Búgin osy baqytty múmkindikti paıdalana otyryp, sizderdiń aldaryńyzda, osy úlken minbeden arnap sóz sóıleı otyryp, men osynaý úlken, biregeı jáne tamasha MMÝ áleminiń bólshegi bolýdyń mańyzy men mánin joǵary baǵalaımyn jáne jaqsy túsinemin dep, atap ótýdi ózimniń boryshym dep sanaımyn. Budan qurmetti ne bolýy múmkin? Basqa eshteńe de bolmas, dep oılaımyn», dep málimdedi.
Nargız Pashaeva onyń eńbegine áriptesteri bergen joǵary baǵaǵa rızashylyǵyn bildirdi: «Qymbatty áriptester, Sizderge shynaıy alǵysymdy, meniń qarapaıym eńbegime Sizder bergen joǵary baǵaǵa rızashylyǵymdy bildiremin. Máskeý ýnıversıtetiniń rektory bastaǵan Ǵylymı keńeske meniń kandıdatýrama qoldaý bildirgeni, maǵan Lomonosov atyndaǵy Máskeý ýnıversıtetiniń qurmetti professory joǵary ataǵyn ıelený qurmetin kórsetkeni úshin alǵys aıtamyn. Rahmet, Sizderge», - dedi ol.
Nargız Pashaeva Baký da osy merekege qýanyp jatqanyn aıtty, MMÝ Baký fılıalynyń, Ázerbaıjannyń ǵylymı-pedagogıkalyq jurtshylyǵynyń, respýblıkanyń qarapaıym azamattarynyń atynan osy dańqty jáne jarqyn oqıǵamen qatysýshylardy quttyqtady. «Máskeý ýnıversıteti 260 jyl boıy, óziniń búkil qalyptasý jolynda birde-bir ret qatelesken joq, qate basqan jeri joq, dáýirler men ýaqyttar shaıqasynda jeńilip kórgen joq, óıtkeni ýnıversıtetter - árqashan da máńgi, al qalǵandary - tarıhtyń úlken jáne shaǵyn epızodtary. Vıktor Antonovıch, Sizge jáne osy búkil ýaqyt boıy Baký men Máskeý arasynda júrip, bizdiń fılıalymyzdyń qaz turýyna jáne órken jaıýyna kómektesken barlyq qymbatty oqytýshylarǵa aıryqsha alǵysymdy bildiremin. Baký árqashan da Sizdi umytpaıdy, Sizdiń joǵary mıssııańyzdy bizdiń eldiń adamdary máńgi esterinde saqtaıdy. Óıtkeni bizde ómirge joldama bergen ustazdarǵa degen qurmet árqashan da erekshe. Sizge rahmet. Sizderdiń qúsh-qýattaryńyz, sizderdiń bilimderińizdiń qudireti jáne sizderdiń adamgershil qaırat-jigerińiz óristep, nyǵaıa bersin! Merekelerińizben, Sizderge basymdy ıip taǵzym etemin!», - dep málimdedi Nargız Pashaeva.
Nargız Pashaevamen qatar MMÝ qurmetti professory ataǵyna nemis ǵalymy, Fraıberg taý-ken akademııasynyń Tehnıkalyq ýnıversıtetiniń rektory, professor Bernd Meıer ıe boldy. Endi olardyń esimderi ártúrli kezderde osy qurmetti ataqqa ıe bolǵan qazirgi zamanǵy ǵalymdar men tanymal qoǵam qaıratkerleriniń esimderimen qatar turatyn bolady.
Kezinde Máskeý ýnıversıtetiniń qurmetti professory ataǵyna ıe bolǵan ǵalymdar
Alferov Jores Ivanovıch, fızık, fızıkadan Nobel syılyǵynyń laýreay;
Anosov Dmıtrıı Vıktorovıch, matematık, akademık, dınamıkalyq júıeler jáne dıfferentsıaldyq teńdeýler, dıfferentsıaldyq geometrııa jáne topologııa teorııasynyń mamany;
Aıtmatov Shyńǵys, jazýshy, dıplomat, qoǵam qaıratkeri;
Ser Djozef Rotblat - Nobeldik beıbitshilik syılyǵynyń laýreaty, brıtandyq fızık jáne radıobıolog;
Ýotson Djeıms - fızıologııa jáne medıtsına boıynsha Nobel syılyǵynyń laýreaty, amerıkandyq bıolog-ǵalym;
Berıl Stepan Iordanovıch, fızık, Dnestrboıy memlekettik ýnıversıtetiniń qurmetti prezıdenti;
Grıs Tomas, Ahena Tehnıkalyq ýnıversıtetiniń professory, GFR;
Gandı Indıra, Úndistan premer-mınıstri;
Grof Stanıslav, chehtekti amerıkandyq psıholog jáne psıhıatr, transpersonaldyq psıhologııa negizin qalaýshylardyń biri;
Dıatchenko Leonıd ıAkovlevıch, BelMÝ rektory;
Zalıhanov Mıhaıl Chokkaevıch, ǵylymı qyzmetiniń basty baǵyttary - glıatsıologııa, geologııa, geofızıka, ekologııa;
Kantorovıch Leonıd Vıtalevıch, matematık;
Karanfılovskıı Maksım, Skopedegi Kırıll jáne Mefodıı atyndaǵy ýnıversıtettiń professory (Makedonııa);
Kroonenberg Solomon, bıolog, Delft ýnıversıtetiniń professory;
Tereshkova Valentına, alǵashqy ǵaryshker-áıel, tehnıka ǵylymdarynyń kandıdaty;
Tserenchımedıın Sarantsatsral, Mońǵol memlekettik ýnıversıtetiniń professory;
Shıkın Evgenıı Vıktorovıch, MMÝ memlekettik basqarý fakýltetiniń basqarýdaǵy matematıkalyq tásilder kafedrasynyń meńgerýshisi;
ıÝodka Benedıktas, bıohımık, Vılnıýs ýnıversıtetiniń rektory jáne basqalary.