Quryltaıdyń quzyreti keńeıe túsedi — Toqaev
ASTANA. KAZINFORM – Memleket basshysy búginde memlekettik qurylymnyń jańa úlgisi usynylyp otyrǵanyn, soǵan sáıkes bıliktiń barlyq tarmaǵy sheshim qabyldaǵan kezde birdeı táýelsiz bolatynyn aıtty.
— Biz bir el bolyp jańa kezeńge qadam bastyq. Memlekettik mekemeler jekelegen basshylardyń qalaýyna qaraı emes, Konstıtýtsııaǵa jáne tıisti zańǵa sáıkes jumys isteıdi. Saıası jańǵyrýdyń mán-mańyzy da — osynda.
Memlekettik bıliktiń tabıǵı, ıaǵnı evolıýtsııalyq jolmen damýy myzǵymas sıpatqa ıe boldy. Bul mańyzdy jumysty toqtatý, tipti, ótkendi keri qaıtarý da múmkin emes. Sebebi halyq ondaıǵa jol bermeıdi. Men buǵan kámil senemin.
Búginde memlekettik qurylymnyń jańa úlgisi usynylyp otyr. Soǵan sáıkes bıliktiń barlyq tarmaǵy sheshim qabyldaǵan kezde birdeı táýelsiz bolady. Al Prezıdent olardyń kedergisiz, úılesimdi jumysyn qamtamasyz etedi, — dedi Prezıdent.
Ol Quryltaıdyń quzyreti keńeıe túsetinin aıtty.
— Elimizdiń basty ókildi organy — Quryltaıdyń quzyreti keńeıe túsedi. Bir palataly Parlament tıimdi zań shyǵarý qyzmetin júzege asyrýǵa múmkindik beredi.
Álemdik tártip pen ishki reformalar túbegeıli ózgerip jatqan kezeńde zamanaýı syn-qaterlerge der kezinde tótep berý básekege qabiletti memlekettiń basty sıpatyna aınaldy. Sondyqtan bul sheshimniń mańyzy zor, — dedi Memleket basshysy.
Qasym-Jomart Toqaev Halyq Keńesine zań shyǵarý bastamasyn berý onyń ınstıtýtsıonaldyq rólin nyǵaıta túsetinin aıtty.
— Óz kezeginde, joǵary keńesshi organ sanalatyn Halyq Keńesi memleket pen qoǵam, ártúrli áleýmettik-etnostyq toptar arasynda senimdi baılanys ornatady.
Al Halyq Keńesine zań shyǵarý bastamasyn berý onyń ınstıtýtsıonaldyq rólin nyǵaıta túsedi.
Barlyq saıası jańǵyrý el taǵdyryna ınstıtýtsıonaldyq jaýapkershilikti kúsheıtý nıetinen týyndap otyr. Bir ǵana tirekke arqa súıegen saıası júıe álsiz bolady ári uzaqqa shydamaıdy. Muny álemdik tájirıbe dáleldedi.
Biz, shyn máninde, halyqtyq bılik qalyptastyrýdamyz. Onyń ózeginde áleýmettik ádildik, jasampaz otanshyldyq, Zań men tártip ústemdigi, azamattardyń zańdy quqyqtary men bostandyqtaryn saqtaý, bilim, ǵylym jáne tehnologııanyń damýyna basymdyq berý, memleketimizdiń Táýelsizdigin, egemendigi men aýmaqtyq tutastyǵyn qorǵaý sekildi eshqashan eskirmeıtin, mánin joımaıtyn qundylyqtar jatyr, — dedi ol.
Aıta ketelik Prezıdent qatysýymen máslıhat depýtattarynyń ІІІ respýblıkalyq forýmy ótip jatyr.