Qaraǵandy oblysynda kómirden gaz óndiretin zaýyt salynady

ASTANA. KAZINFORM – Qaraǵandy oblysynda kómirden jylyna 2 mlrd tekshe metr gaz óndiretin zaýyt salynady. Bul týraly Úkimet otyrysynda Premer-mınıstrdiń orynbasary – Ulttyq ekonomıka mınıstri Serik Jumanǵarın aıtty.

Qaraǵandy oblysynda kómirden gaz óndiretin zaýyt salynady
Foto: Ortalyq kommýnıkatsııalar qyzmeti

– Kómir hımııasy salasynda elimizde shıkizat qory mol. Kómir hımııasyndaǵy kapıtaldy qajet etetin jobalar eksporttaýǵa bolatyn ammıak, metanol, etanol, polıpropılen jáne gaz sııaqty keń aýqymdy taýarlardy óndirýge múmkindik beredi. Áleýetti jobalardyń biri – Qaraǵandy oblysynda jylyna 2 mlrd tekshe metr gaz óndiretin, quny shamamen 2 mlrd AQSh dollaryn quraıtyn kómirden gaz óndirý zaýyty. Atalǵan jobany qytaılyq kompanııa iske asyrýdy josparlap otyr. Bul segmentte kapıtaldy qajet etetin kóptegen eksporttyq jobalardy júzege asyrýǵa bolady, - dedi ol.

Vıtse-premer qaıta óndeý men ártaraptandyrýǵa eleýli serpin berýge ınvestıtsııalar kóleminiń ósimin kórsetýdegi taǵy bir mysal retinde Qarmet keısin atady.

– Kompanııa aldaǵy úsh jyl ishinde shamamen 3,5 mlrd AQSh dollaryna jobalardy iske asyrady. Investıtsııalyq baǵdarlamany iske asyrý nátıjesinde kómir óndirý kólemi 1,4 esege, temir keni óndirisi 1,8 esege ulǵaıa otyryp, kontsentrattar óndirisi 1,7 esege artyp, suryptyq ılemdeý shyǵarý kólemi 2,3 esege ósedi. Sondaı-aq qýaty 4 mln tonna bolatyn jańa quıma-ılek kesheni iske qosylady, - dedi Serik Jumanǵarın.

Aıta keteıik, Úkimet otyrysynda ekonomıkany odan ary ártaraptandyrý tásilderi pysyqtalyp jatyr. 

Soglasno dannym Instıtýta statıstıkı Týrtsıı (TÜİK), godovaıa ınflıatsııa potrebıtelskıh tsen v dekabre 2025 goda sostavıla 30,89%, chto stalo mınımalnym pokazatelem za poslednıe 49 mesıatsev. V poslednıı raz stol nızkıı ýroven fıksırovalsıa v noıabre 2021 goda, kogda ınflıatsııa nahodılas na otmetke 21,31%.  V mesıachnom vyrajenıı ındeks potrebıtelskıh tsen vyros na 0,89%, a ındeks tsen proızvodıteleı vnýtrı strany – na 0,75%. Godovoı rost tsen proızvodıteleı sostavıl 27,67%.  Prı raschete po 12-mesıachnym srednım znachenııam potrebıtelskaıa ınflıatsııa dostıgla 34,88%, a ınflıatsııa proızvodıteleı – 25,36%. Imenno etot pokazatel ıspolzýetsıa dlıa opredelenııa maksımalnogo ýrovnıa ındeksatsıı arendnoı platy. V svıazı s pýblıkatsıeı dekabrskıh dannyh stalo ızvestno, chto v ıanvare 2026 goda arendnaıa plata za jıle ı kommercheskýıý nedvıjımost mojet byt ývelıchena na 34,88%.  Ranee my pısalı o tom, chto TÜİK opýblıkoval ofıtsıalnye dannye po ınflıatsıı za noıabr, kotorye prodemonstrırovalı postepennoe zamedlenıe rosta tsen.
Uqsas jańalyqtar

Sáýir aıyndaǵy ınflıatsııa: Azyq-túlik — 0,7%, aqyly qyzmetter quny — 0,9% ósti