HH ǵasyrda 10 memleket joǵalyp ketti

ASTANA. 21 sáýir. QazAqparat - HH ǵasyrdyń ba­syn­da álemde táýelsiz elderdiń sany 100-den asqan joq. Qazir 200-ge jýyqtaıdy.

HH ǵasyrda 10 memleket joǵalyp ketti

Іri memleketter, ım­pe­rııalar qulap, ulttyq erekshelikke ne­gizdelgen shaǵyn elder paıda bo­lyp jatty, dep jazady «Alash aınasy» gazeti. Al, joǵalyp ket­ken 10 elge mynalar jatady:











1) Keńes Odaǵy (1922-1991 jj. ara­lyǵynda ómir súrdi).

Soıýz Sovetskıh Sotsıalıstıcheskıh Respýblık
2) Sıkkım. Bizdiń eramyzdyń VIII ǵasyrynan bastap 1975 jyl­­ǵa deıin ómir súrdi. Ózdiginen ómir súre almaǵan soń óz erkimen Ún­distanǵa qosylyp ketti.
Sıkkım

3) Osman ımperııasy (1299-1922). Marokkodan bastap Parsy shy­ǵanaǵyna deıin, Sýdan men Ven­grııa aralyǵynda dáýren qurǵan alyp ımperııa.
Osmanskaıa ımperııa
Osmanskaıa ımperııa

4) Birikken Arab Respýblıkasy (1958-1971) Barsha arab álemin bir týdyń astyna biriktirip, qarama­ǵy­na Izraıldi qosyp uly derjava qurmaq bolǵan Sırııa prezıdenti Ga­mel Abdel Naserdiń bastamasy ózi qaıtys bolǵan soń qaıta qırady.
Obedınennaıa Arabskaıa Respýblıka

5) Ońtústik Vetnam (1955-1975).
ıÝjnyı Vetnam
6) Tıbet (1913-1950). Bul aımaq ás­kerı jolmen QHR quramyna engi­zil­di.
Tıbet
7) Avstro-Vengrııa (1867-1918). Bir kezdegi erekshe qýatty memleket ekonomıkalyq daǵdarys pen saıası jaǵdaılarǵa baılanysty ydyrap ketti.
Avstro-Vengrııa
8) ıÝgoslavııa (1918-1992) Avstro-Vengrııanyń ydyraýy nátı­je­sinde qurylǵan memleket.
ıÝgoslavııa
9) Chehoslovakııa (1918-1993).
Chehoslovakııa
10) Shyǵys Germanııa (1949-1990).
Vostochnaıa Germanııa