Germanııada áleýmettik jelide kantslerdi balaǵattaǵandarǵa aıyppul salyna bastady
ASTANA.KAZINFORM — Germanııa sottary eki Facebook paıdalanýshysyn federaldy kantsler Frıdrıh Mertsti jeke basyn qorlaǵany úshin sottady, dep habarlaıdy Kazinform agenttiginiń EO-daǵy tilshisi.
Árqaısysyna kúnine 30 aılyq mólsherleme aıyppul salyndy, bul shamamen bir aılyq tabysqa teń jáne ádette 2000 eýrodan asady.
Qylmystyq istiń qozǵalýyna Haılbronn (Baden-Vıýrtemberg) polıtsııasynyń Facebook akkaýntyndaǵy jazbasy sebep boldy. Jazbada kantsler Mertstiń qaýipsizdigin qamtamasyz etý úshin onyń sapary kezinde aımaqta ushýǵa ýaqytsha tyıym salynǵany jarııalandy. Alaıda, ártúrli baǵalaýlar boıynsha, jazba astynda qyzý talqylaý bastalyp, shamamen 400 pikir qaldyryldy.
Sonymen qatar, Germanııa prokýratýrasynyń málimeti boıynsha, kóptegen pikir saıası syn sheńberinen shyǵyp, jeke qorlaý aıasyna ótti.
Tagesspiegel habarlaýynsha, Haılbronn prokýratýrasy 39 pikirdi tergedi. Eki paıdalanýshyǵa qatysty is sotqa joldandy.
Bireýi kantslerdi «Lügenfritz» («Ótirikshi Frıts») dep atasa, ekinshisi uıatsyz maǵynasy bar dóreki laqap at qoldanǵan.
Eki úkim de kúshine endi. Sottar saıası qyzmetpen aınalysatyn adamdarǵa qatysty qorlaý men jala jabý úshin jazany kúsheıtýdi kózdeıtin Germanııa Qylmystyq kodeksiniń 188-babyn qoldandy. Bul erejege sáıkes kelý úshin málimdeme kópshilikke (sonyń ishinde áleýmettik jelilerde) jarııalanýy, jeke tulǵanyń saıası mártebesine qatysty bolýy jáne olardyń qoǵamdyq qyzmetine aıtarlyqtaı kedergi keltirýi kerek.
Germanııada mundaı jaǵdaılar sırek emes. Saıasatkerler men memlekettik qyzmetkerlerdiń ar-namysy men qadir-qasıetin qorǵaý dástúrli túrde basqa elderdegi lıberaldy tásilden aıyrmashylyǵy, munda muqııat baqylaýǵa alynǵan.
Frıdrıh Merts 2025 jyldyń mamyr aıynan beri Germanııa kantsleri qyzmetin atqarady. Onyń úkimeti qazirgi ýaqytta ekonomıkalyq qıyndyqtar men oppozıtsııalyq kúshterdiń tanymaldyǵynyń artýy aıasynda qıyn ishki saıası jaǵdaıǵa tap bolyp otyr.
Buǵan deıin Ózbekstanda áleýmettik jeli arqyly balaǵataǵat aıtqandar qamaýǵa alynýy múmkin ekenin jazǵan bolatynbyz.