Elimizde resmı tirkelgen jumyssyzdar sany qansha

ASTANA. KAZINFORM – Eńbek jáne halyqty áleýmettik qorǵaý mınıstri Svetlana Jaqypova elimizde kimder jumyssyz dep sanalmaıtynyn túsindirdi.

bezrabotıtsa v TsA
Infografıka: Kazinform

Búgin Májiliste kadrlyq áleýetti nyǵaıtý taqyrybynda ótken Úkimet saǵatynan keıin tilshiler mınıstrden Qazaqstan boıynsha jumyssyzdar tiziminde turǵan adamdardyń sany týraly surady.

«Bizdiń organdarda tizimde turǵandardyń sany 321 myń adamdy qurady. 8 sanatqa engender jumyspen qamtylǵan dep esepteledi. ıAǵnı jaldamaly jumystaǵylar, jeke kásipkerligi barlar, aktsıonerlik qoǵam ashqandar jáne jeke sharýashylylyqta qyzmet etip júrgender, sondaı-aq táýelsiz jumysshy atanǵandar jumyssyz dep sanalmaıdy. Eger óziniń eńbegi úshin aqy alyp júrse, bul adamdar jumyssyz dep eseptelmeıdi», - dedi S. Jaqypova.

Onyń aıtýynsha, elimiz boıynsha 2,5 mln adam áleýmettik mártebesin kórsetpegen.

«184 myń otbasy turǵylyqty úıin tirkemegen, sondaı-aq jumysyn naqty belgilemegen. Degenmen olardyń arasynda ómir súrý jaǵdaıy jaqsy adamdar barshylyq», - dedi mınıstr.

Budan buryn habarlanǵandaı, QR Parlamenti Májilisi tóraǵasynyń orynbasary Danııa Espaevanyń aıtýynsha, tehnıkalyq jáne kásiptik bilim berýdi reformalaý arqyly jumysshy kásipterdiń bedelin arttyrý qajet. Sebebi qazirgi kezde kásiptik-tehnıkalyq bilimi bar mamandyqtarǵa degen suranys joǵary bilimdi túlekterge degen qajettilikten 70 paıyzǵa artyq.

 

Soglasno dannym Instıtýta statıstıkı Týrtsıı (TÜİK), godovaıa ınflıatsııa potrebıtelskıh tsen v dekabre 2025 goda sostavıla 30,89%, chto stalo mınımalnym pokazatelem za poslednıe 49 mesıatsev. V poslednıı raz stol nızkıı ýroven fıksırovalsıa v noıabre 2021 goda, kogda ınflıatsııa nahodılas na otmetke 21,31%.  V mesıachnom vyrajenıı ındeks potrebıtelskıh tsen vyros na 0,89%, a ındeks tsen proızvodıteleı vnýtrı strany – na 0,75%. Godovoı rost tsen proızvodıteleı sostavıl 27,67%.  Prı raschete po 12-mesıachnym srednım znachenııam potrebıtelskaıa ınflıatsııa dostıgla 34,88%, a ınflıatsııa proızvodıteleı – 25,36%. Imenno etot pokazatel ıspolzýetsıa dlıa opredelenııa maksımalnogo ýrovnıa ındeksatsıı arendnoı platy. V svıazı s pýblıkatsıeı dekabrskıh dannyh stalo ızvestno, chto v ıanvare 2026 goda arendnaıa plata za jıle ı kommercheskýıý nedvıjımost mojet byt ývelıchena na 34,88%.  Ranee my pısalı o tom, chto TÜİK opýblıkoval ofıtsıalnye dannye po ınflıatsıı za noıabr, kotorye prodemonstrırovalı postepennoe zamedlenıe rosta tsen.
Uqsas jańalyqtar

Sáýir aıyndaǵy ınflıatsııa: Azyq-túlik — 0,7%, aqyly qyzmetter quny — 0,9% ósti