Áıelder otbasyndaǵy qasıetti mıssııasy men Otan aldyndaǵy qasterli mindetin qatar atqaryp júr – Prezıdent

ASTANA.KAZINFORM - Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaev Halyqaralyq áıelder kúnine arnalǵan saltanatty is-sharada sóz sóılegen sózine túrli salalar boıynsha elimizdiń abyroıyn asqaqtatyp júrgen áıelderdiń róline toqtaldy.

Toqaev
Foto: Aqorda

-Men búgin men ǵylymda, ónerde, sportta, densaýlyq saqtaý salasynda, memlekettik qyzmette, bızneste jáne el ómiriniń basqa da mańyzdy salalarynda tabandy eńbek etip júrgen áıelderdiń kóp ekenin atap ótkim keledi. Marfýǵa Ájiǵalıeva jarty ǵasyrdan asa ýaqyt medıtsına salasynda eńbek etip júr, 40 jyl boıy ýchaskelik terapevt boldy, dárigerler áýletiniń bastaýynda tur. Búgin ol elimizdiń joǵary nagradasy – «Otan» ordenimen marapattalady.

Jetisý oblysyndaǵy sharýa qojalyǵynyń jetekshisi Shakıra Ydyrysova aýyl sharýashylyǵy salasynda 50 jyldan beri jumys istep keledi. Joǵary óndiristik nátıjelerge qol jetkizip, aýdan men oblys kóleminde abyroıǵa ıe boldy. Men ony birinshi dárejeli «Eńbek dańqy» ordenimen marapattaý jóninde sheshim qabyldadym.

Shahmattan álemniń úsh dúrkin chempıony Bıbisara Asaýbaeva el mereıin ósirip, qazaqty naǵyz zııatker ult retinde jer júzine tanytyp júr. Áıgili shahmatshy ІІ dárejeli «Barys» ordenimen marapattalady. Ókinishke qaraı, ol Taıaý Shyǵysta bolyp jatqan jaǵdaıǵa baılanysty búgin shetelden Astanaǵa kele almady,-dedi Memleket basshysy.

Sonymen qatar Prezıdent «Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri» qurmetti ataǵy Parlament Senaty tóraǵasynyń orynbasary, qarjy salasynyń tájirıbeli mamany Olga Perepechınaǵa, Májilis depýtattary Snejanna Imasheva men Ekaterına Smyshlıaevaǵa beriletinin atap ótti.

Olar zań shyǵarý qyzmetindegi jemisti eńbekterimen osy qurmetke jetip otyr. Bul joǵary ataqqa kórnekti ǵalym, munaı-gaz salasyndaǵy ónertapqysh Mánsııa Babasheva da ıe boldy. Almaty qalasyndaǵy №95 mektep-lıtseıiniń hımııa páni muǵalimi Tatıana Beloýsovaǵa «Qazaqstannyń eńbek sińirgen ustazy» qurmetti ataǵy berildi. Onyń pedagog retindegi eńbegi jýyrda halyqaralyq deńgeıde keńinen moıyndaldy. Osy ataqqa azamattyq ustanymymen belgili, ásirese, bilim berý salasyndaǵy máselelerdi jıi kóterip júrgen Májilis depýtaty Irına Smırnova da laıyq.

Ótken aptada ǵana Krıstına Shýmekova konkımen júgirýden jastar arasyndaǵy bes dúrkin álem chempıony atanyp, Qazaqstannyń abyroıyn asqaqtatty. Búgin oǵan «Parasat» ordeni tabystalady. «Parasat» ordenimen belgili jazýshy, aýdarmashy, tilimizdiń naǵyz janashyry Kamal Álpeıisova marapattalady. Aramyzda otyrǵan Marııa Zeınelovanyń eren eńbegin de atap ótý qajet. Ardager maman Naýryzym qoryǵynda 43 jyl jumys istep, tabıǵatty qorǵaý isine zor úles qosty. Al Aısulý Shýaqbaeva 40 jyldan astam munaı óndirý salasynda qajyrly eńbek etip, el ıgiligin arttyrýǵa atsalysyp keledi. Óz mindetin minsiz atqaryp júrgen mamandar «Qurmet» ordenimen marapattalady».

- Osy zalda qazaq tili men ádebıetiniń muǵalimderi de bar. Olar bilimdi, oıy ushqyr, shyǵarmashyl jáne otanshyl urpaq tárbıeleýge mol úles qosyp júr. Osyǵan oraı, tájirıbeli pedagog Janna Levkovıchke «Qurmet» ordeni, al jas muǵalim Marııa Sýrınaǵa «Shapaǵat» medali tabystalady. Tikushaq pıloty Aqerke Shopataevanyń eńbegi asa mańyzdy desek qate bolmaıdy. Ol talaı márte orman órtin sóndirýge jáne basqa da qutqarý jumystaryna qatysyp, kásibı turǵydan bilikti maman retinde qajyrly qyzmet etýde. Búgin oǵan «Eren eńbegi úshin» medali beriledi.

Budan bólek, Japonııadan kelgen belgili ónerpaz Sýzýkı Kanon da osy saltanatty is-sharaǵa arnaıy shaqyryldy.

Sýzýkı hanym Qazaqstanda balet ónerin damytýǵa belsene atsalysýda. Sondyqtan ony «Eren eńbegi úshin» medalimen marapattaımyn. Biz Otanymyzdyń kórkeıip, gúldenýine zor eńbek sińirip júrgen osyndaı arýlardy maqtan tutamyz, olardy jas býynǵa úlgi etemiz. «Otan otbasynan bastalady» degen sózdiń tereń ári jan-jaqty maǵynasy bar. Qazaq áıelderi shańyraqtyń yrys-berekesin arttyryp, ónegeli urpaq ósirip otyr. Otbasyndaǵy qasıetti mıssııasy men Otan aldyndaǵy qasterli mindetin qatar atqaryp júr. Men muny elge degen súıispenshiliktiń kórinisi jáne úlken eńbektiń arqasy dep sanaımyn. Ár otbasynda turaqtylyq, bereke-birlik pen yrys-nesibe bolsa, Otanymyz da ósip-órkendeıdi, -dedi Qasym-Jomart Toqaev.

Osyǵan deıin Memleket basshysy áıelder qaýymyn 8 naýryz merekesimen quttyqtady.