Atyraýdyń Inderbor kentinde «Abdolla dombyrasy» monýmenti ornatyldy

ATYRAÝ. KAZINFORM – Atyraý oblysynyń Inderbor kentindegi ortalyq saıabaqqa dombyra monýmenti qoıyldy. Monýmentte «Abdolla dombyrasy» degen jazý bar. 

Atyraýdyń Inderbor kentinde «Abdolla dombyrasy» monýmenti ornatyldy
Foto: Inder aýdanynyń ákimdigi

Ulttyq dombyra kúni qarsańynda Inder aýdanynyń ortalyǵy – Inderbor kentinde dombyra monýmenti ashyldy. Aýdan ákimi Daryn Shamuratovtyń aıtýynsha, altyn tústes metalldan quıylǵan monýmenttiń bıiktigi – 7,5 metr. Bir ereksheligi dombyra monýmenti túngi mezgilde de jarqyrap turady. 

Atyraýdyń Inderbor kentinde «Abdolla dombyrasy» monýmenti ornatyldy
Foto: Inder aýdanynyń ákimdigi

«Dombyra – san ǵasyrdan beri ulttyń rýhyn bıiktetken, talaı urpaqtyń besigin terbep, erlik pen eldiktiń, adaldyq pen adamdyqtyń kúıin shertken ulttyq aspabymyz. Qazaqtyń dombyrasy arqyly ulttyq mádenıetimizdi qalyptastyrǵan aqyn-jyraýlar, kúıshi-dombyrashylar az emes. Dombyra monýmentin Atyraý topyraǵynan nár alyp, kúıshilik, sazgerlik dástúrdi jalǵastyrǵan Qazaq SSR-iniń eńbek sińirgen mádenıet qyzmetkeri Abdolla Mýsaǵalıevtiń esimimen ataýdy jón kórdik», - deıdi Daryn Shamuratov. 

Ákimniń aıtýynsha, dombyra monýmentin ashý ıdeıasynyń astarynda eki maqsat bar. Birinshisi – jas urpaqqa ulttyq qundylyqty nasıhattaý. Al ekinshisi – kúıshilik ónerdi keıingi býynǵa jetkizgen Abdolla Mýsaǵalıev sekildi óner sańlaqtarynyń el jadynda saqtalýyna yqpal etý. 

«Abdolla dombyrasy» atalǵan monýmentke jergilikti ónerpazdar Ádil Esqalıev, Majan Esqazıev, Máýlet Qarasaev, Turǵanáli Úsenǵalıev, Qýanyshqalı Qaraqulov, Únzıra Ómirbaeva men Qanapııa Mahmetovanyń esimi qashalyp jazylǵan. Óıtkeni olardyń bári 1958 jyly Qazaqstan ádebıeti men óneriniń Máskeýdegi onkúndigine Inder aýdanynan qatysqan. 

Dombyra monýmenti «ARSM» JShS-niń basshysy J.Sháripovtiń demeýshiligimen ornatylǵan. Kásipker ıgilikti iske 6 mln teńge bólgen. 

Eske sala ketelik, buǵan deıin Ortaǵasyrlyq Saraıshyqtan kóne keseneniń dromosy tabylǵanyn jazǵan edik. 

Soglasno dannym Instıtýta statıstıkı Týrtsıı (TÜİK), godovaıa ınflıatsııa potrebıtelskıh tsen v dekabre 2025 goda sostavıla 30,89%, chto stalo mınımalnym pokazatelem za poslednıe 49 mesıatsev. V poslednıı raz stol nızkıı ýroven fıksırovalsıa v noıabre 2021 goda, kogda ınflıatsııa nahodılas na otmetke 21,31%.  V mesıachnom vyrajenıı ındeks potrebıtelskıh tsen vyros na 0,89%, a ındeks tsen proızvodıteleı vnýtrı strany – na 0,75%. Godovoı rost tsen proızvodıteleı sostavıl 27,67%.  Prı raschete po 12-mesıachnym srednım znachenııam potrebıtelskaıa ınflıatsııa dostıgla 34,88%, a ınflıatsııa proızvodıteleı – 25,36%. Imenno etot pokazatel ıspolzýetsıa dlıa opredelenııa maksımalnogo ýrovnıa ındeksatsıı arendnoı platy. V svıazı s pýblıkatsıeı dekabrskıh dannyh stalo ızvestno, chto v ıanvare 2026 goda arendnaıa plata za jıle ı kommercheskýıý nedvıjımost mojet byt ývelıchena na 34,88%.  Ranee my pısalı o tom, chto TÜİK opýblıkoval ofıtsıalnye dannye po ınflıatsıı za noıabr, kotorye prodemonstrırovalı postepennoe zamedlenıe rosta tsen.
Uqsas jańalyqtar

Sáýir aıyndaǵy ınflıatsııa: Azyq-túlik — 0,7%, aqyly qyzmetter quny — 0,9% ósti