Astanada elordanyń 15 jyldyǵyna arnalǵan «Óz elim» atty kontsert ótedi

ASTANA. 5 sáýir. QazAqparat - Astanada 6 sáýirde «Qazaqstan» kontsert zalynda Astana memlekettik fılarmonııasy qazaq halyq aspaptary orkestriniń elordanyń 15 jyldyǵyna arnalǵan «Óz elim» atty kontsert ótedi.

Astanada elordanyń 15 jyldyǵyna arnalǵan «Óz elim» atty kontsert ótedi

Bul týraly Astana memlekettik fılarmonııasynyń baspasóz qyzmeti habarlady.

Qazaq halyq aspaptary orkestri - Astana qalasy ákimdigi Memlekettik fılarmonııasynyń alǵashqy kásibı shyǵarmashylyq ujymy (1997 jyly qurylǵan).

Orkestrdiń quramyna Memlekettik «Daryn» jastar syılyǵynyń ıegeri Anar Muzdahanova, halyqaralyq jáne respýblıkalyq konkýrstardyń laýreattary Botagóz Táshimova, Janar Júsipova, Janar Qasymova, Almat Saıjan, Sáttibek Baıahov, respýblıkamyzdyń áıgili mýzykanttary, Qurmanǵazy atyndaǵy Ulttyq Konservatorııanyń jáne Qazaq Ulttyq Óner Ýnıversıtetiniń daryndy túlekteri kiredi.

On bes jyl ishinde orkestr úlken tabystarǵa jetti. Búgingi kúnde ujymnyń repertýarynda qazaqtyń halyq kompozıtorlary Yqylastyń, Súgirdiń, Qorqyttyń, Qurmanǵazynyń, Dáýletkereıdiń, D.Núrpeıisovanyń, Túrkeshtiń, Táttimbettiń, Qazaqstan kompozıtorlary Ahmet Jubanovtyń, E.Brýsılovskıdyń, Muqan Tólebaevtyń, Nurǵısa Tilendıevtiń, Latıf Hamıdıdiń, Kenjebek Kúmisbekovtiń, Ǵazıza Jubanovanyń jáne t.b., orys, shetel kompozıtorlarynyń shyǵarmalarynan M.Glınkanyń, P.Chaıkovskııdiń, G.Svırıdovtyń, E.Doganyń, qazirgi zaman jáne shetel avtorlarynan: V.Motsarttyń, I.Shtraýstyń, I.Bramstyń, D.Pýchınıdiń, D.Verdıdiń shyǵarmalary bar.

Astanalyq orkestrmen áıgili dırıjerler KSRO halyq ártisi, Memlekettik syılyqtyń ıegeri, professor Shamǵon Qajǵalıev, Reseı Federatsııasynyń, Qazaqstan Respýblıkasynyń jáne Tatarstannyń halyq ártisi, professor Fýat Mansurov, Ózbekstannyń halyq ártisi, T.Jamılov atyndaǵy Memlekettik orkestrdiń kórkemdik jetekshisi, professor - Farýh Sadyqov, QR ńńbek sińirgen ártisteri Jalǵasbek Begendikov, Esirkep Joldasov. kontsert berdi.

Orkestrdiń qatysýymen ádebıet pen ónerdiń kelesi ataqty qaıratkerleri: Nurtas Ońdasynovtyń 100 jyldyǵy, Sáken Seıfýllınniń 110 jyldyǵy, Іlııas Esenberlınniń 90 jyldyǵy, uly aqyn, oıshyl Abaı Qunanbaevtyń 160 jyldyǵy, Nurǵısa Tilendıevtiń 80 jyldyǵy jáne qazirgi zaman aqyndary: Ábish Kekilbaı, Farıza Ońǵarsynova, Tuman Moldaǵalıev, Nesipbek Aıtuly, Muhtar Shaqanov, Serik Turǵynbekovtardyń shyǵarmashylyq keshteri, Jamal Omarova, Іlııas Omarov, Shara Jıenqulova, Dinmuhammed Qonaevty eske alý keshteri ótkizildi.

Orkestrdiń qatysýymen Bıbigúl Tólegenova, Ilıa Jaqanov, Bekbolat Tileýhan, Nurjamal Úsenbaeva, Altynbek Qorazbaev, Maıra Muhamedqyzy, Baǵdat Sámedınova, Maıra Іlııasova, Saıat Medeýov jáne t.b. jeke kontsertterin berdi.

Búgingi tańda qazaq halyq aspaptary orkestri qazaq halqynyń mádenı qundylyqtary jáne mýzykalyq dástúrin nasıhattaýǵa laıyqty Astananyń eń myqty kásibı ujymdarynyń biri.

Qazaq halyq aspaptary orkestriniń kórkemdik jetekshisi jáne bas dırıjery, QR eńbek sińirgen qaıratkeri, QR bilim berý isiniń «Qurmetti qyzmetkeri», QR Kompozıtorlar Odaǵynyń múshesi, professor Aıtqalı Jaıymov. «Mádenıet qaıratkeri» Nurlan Bekenov osy ujymda dırıjerlik qyzmet atqarady.