Astanada ataqty ıtalıan kompozıtory Dj. Pýchchınıdiń «Manon Lesko» operasy qoıyldy

ASTANA. 29 maýsym. QazAqparat /Jasulan Amanbaıuly/ - Astanada Kúlásh Baıseıitova atyndaǵy Ulttyq opera jáne balet teatrynda ataqty ıtalıan kompozıtory Djakomo Pýchchınıdiń «Manon Lesko» operasynyń premerasy ótýde.

Astanada ataqty ıtalıan kompozıtory Dj. Pýchchınıdiń «Manon Lesko» operasy qoıyldy

Atalmysh opera abbat Prevonyń «De Grıe men Manon Lesko kavaleriniń tarıhy» atty romanynynyń jelisine qurylǵan.

Atalmysh operanyń qoıýshy-rejıssery - Reseıdiń eńbegi sińgen óner qaıratkeri, Qazaqstan Respýblıkasy Memlekettik syılyǵynyń laýreaty, «Dostyq» ordeniniń ıegeri ıÝrıı Aleksandrov (Sankt-Peterbor). Bunyń aldynda ol elordada Pýchchınıdiń «Toska», «Madam Batterflıaı» syndy operalaryn qoıǵan bolatyn.

«Manon Lesko» operasy «Toska» jáne «Bogema» operalary sekildi Dj.Pýchchınıdiń alǵashqy jumystarynyń qataryna jatady. Ol kezde áıgili kompozıtordyń mýzykalyq-dramalyq talanty erekshe ashyla túsken kezi edi. Dj. Pýchchını opera keıipkerleriniń jarqyn minezderin naqyshyna keltire kórsetip, sahnalyq takttardy utymdy bere alýymen erekshelenedi. Operanyń eń alǵashqy qoıylymy 1893 jyldyń 1 aqpanynda Týrın qalasynda ótken.

«Manon Lesko» operasyn Astanada qoıý jónindegi ıdeıany QR Mádenıet mınıstri M. Qul-Muhammed usynǵan. Eki kún qoıylatyn premeraǵa Italııanyń Pezaro, Ozımo qalasynan kelgen joǵary kásibı ánshiler qatysady. Rejısser ıÝ. Aleksandrovtyń aıtýynsha, premerany daıyndaýǵa bir aıdan astam ýaqyt ketken.

Rejısserdiń sózine qaraǵanda, «Manon Leskony» tańdaýdyń basty maqsaty - elde jańa, zamanaýı baǵyttaǵy opera qoıylymyn ákelý bolatyn. «Operanyń taqyryby búgin óte ózekti dep sanaımyn. Sebebi qazirgi ýaqytta áıel men erkek arasyndaǵy sezim tym qarapaıym bolyp ketken. Burynǵydaı áıel men erkek arasynda bolatyn máńgi suhbatqa asqaq ta jan-tánimen berilgen qarym-qatynas jetispeıdi. Al bul oqıǵa adamnyń mahabbat úshin ómirin qurbandyqqa shalǵandyǵy týraly baıan etedi», - deıdi ol.

ıÝrıı Aleksandrov Marıın teatrynyń qoıýshy-rejıssery, «Sankt-Peterbýrg-Opera» Memlekettik kameralyq mýzykalyq teatrynyń kórkemdik jetekshisi, Reseıdiń halyq ártisi (2008). 1997 jyly mýzykalyq teatrdaǵy «eń úzdik qoıýshy-rejısser» retinde Sankt-Peterbordyń «Zolotoı sofıt» teatr ónerindegi eń joǵarǵy syılyǵynyń ıegeri atandy.