Astana-Almaty-London qalalarynda klassıkalyq mýzyka juldyzdarynyń gastroldik týrnesi ótedi

ASTANA. 3 sáýir. QazAqparat - 2012 jyldyń 4-12 sáýir aralyǵynda Astana-Almaty-London qalalarynda klassıkalyq mýzyka juldyzdary - Qazaqstan Respýblıkasynyń halyq ártisteri Aıman  Musaqojaevanyń (skrıpka), Jánııa Áýbákirovanyń (fortepıano),

Astana-Almaty-London qalalarynda klassıkalyq mýzyka juldyzdarynyń gastroldik týrnesi ótedi

A.Chaıkovskıı atyndaǵy XI  halyqaralyq konkýrstyń  birinshi júldegeri Denıs Shapovalovtardyń (vıolonchel, Máskeý) gastroldik týrnesi ótedi, dep habarlady QR Mádenıet jáne aqparat mınıstrliginiń baspasóz qyzmeti.

Astanada kontsert  4 sáýirde Qazaq Ulttyq  óner ýnıversıtetiniń Organdyq zalynda, Almatyda - 6 sáýirde Qurmanǵazy atyndaǵy Qazaq Ulttyq konservatorııasynyń Úlken zalynda, Londonda -  10 sáýirde álemdik eń iri -  Barbıkan holl saraıynda ótedi.

Gastroldik týrneniń kontserttik  baǵdarlamasynda -  álemdik kameralyq-aspaptyq mýzykanyń jaýharlary: I.Bramstyń  skrıpka jáne fortepıanoǵa arnalǵan №3 sonatasy, re mınor, 108-opera, S.Franktyń skrıpka jáne fortepıanoǵa arnalǵan sonatasy, lıa major,
F.Mendelsonnyń №1fortepıanolyq trıosy, re mınor jáne basqa da shyǵarmalar oryndalady.

Aıman   Musaqojaeva (skrıpka) - Qazaqstan Respýblıkasynyń halyq ártisi, Qazaq ulttyq óner ýnıversıtetiniń rektory. P.I.Chaıkovskıı atyndaǵy Máskeý memlekettik konservatorııasyn (professor V. Klımov synyby) bitirgen, halyqaralyq konkýrstardyń laýreaty. Aıman Musaqojaeva - ıÝNESKO -nyń «Álem ártisi» atty qurmetti ataǵynyń ıesi (1998); Qazaqstan Respýblıkasynyń ádebıet, óner, arhıtektýra salasyndaǵy Memlekettik syılyǵynyń laýreaty (2000);  «Platınaly  Tarlan » atty táýelsiz syılyqtyń laýreaty (2002).

2002 jyly Aıman Musaqojaevanyń esimi Kembrıdj ýnıversıtetiniń jyl saıyn jarııalaıtyn «HH ǵasyrdyń 2000 ataqty mýzykanty» Búkilálemdik qurmetti IBS tizimine engen, Astana qalasynyń qurmetti azamaty (2007).  «Dostyq» ordenimen marapattalǵan (2011).

Jánııa  Áýbákirova (fortepıano) - Qazaqstan Respýblıkasynyń halyq ártisi, Qurmanǵazy atyndaǵy Qazaq ulttyq konservatorııasynyń rektory, P.I.Chaıkovskıı atyndaǵy  konservatorııany (professor L. Vlasenko synyby) bitirgen. Halyqaralyq kameralyq ansamblder konkýrsynyń (Frantsııa, 1985 j.) Gran-prı jáne Halyqaralyq  Margaret Long jáne Jak Tıbo (Frantsııa, 1983 j.) konkýrsynyń Gran-prı  ıegeri jáne «Zamanaýı frantsýz kompozıtorlarynyń shyǵarmalaryn úzdik oryndaǵany úshin» arnaıy júldeni ıelengen.

Jánııa Áýbákirova Qazaqstan Respýblıkasy Memlekettik syılyǵynyń laýreaty, Frantsııanyń óneri  men ádebıeti ordeniniń kavaleri,  Eýropalyq óner ýnıversıtetteri júldeleriniń ıegeri,  «Platınaly Tarlan» táýelsiz júldesiniń laýreaty, «Qazaqstan men Reseı  arasyndaǵy dostyqty nyǵaıtqany úshin» Uly Ekaterınanyń ІІ dárejeli ordeniniń ıegeri,  Polsha Respýblıkasynyń mádenıetine qosqan úlesi úshin «Eńbek sińirgen altyn krest» ordeniniń ıesi. 

Denıs Shapovalov (vıolonchel,  Reseı) -    Máskeý memlekettik  konservatorııasynyń túlegi (1998),  M.Rostropovıch qorynyń  stıpendıaty,   P.I.Chaıkovskıı atyndaǵy  XI  Halyqaralyq baıqaýdyń júldegeri, Máskeý memlekettik  konservatorııasy vıolonchel kafedrasynyń oqytýshysy.

Maestro M. Rostropovıch D.Shapovalovty búkil Reseı vıolonchelısteriniń ishinen erekshe baǵalap, ózimen birge Anglııa, Frantsııa, AQSh sahnalarynda ártúrli orkestrlermen qosylyp oryndaýǵa  shaqyrǵan.

Vıolonchelıst kontsertteri únemi - «Kýltýra»,   Radio France, Mezzo, Cenqueime, Bayern Klassik, Das Erste ARD, taǵy basqa mýzykaalyq radıo jáne telearnalarda jazylyp, taratylyp keledi.