Armenııada syrtqy barlaý bólimshesi qurylady

ASTANA.KAZINFORM — Armenııada syrtqy barlaý bólimshesi qurylady. Beısenbi kúni Armenııa úkimeti kezekti otyrysynda «Ulttyq qaýipsizdik organdary týraly» zańǵa túzetý engizý týraly zań jobasyn maquldady, dep habarlaıdy Kazinform agenttiginiń menshikti tilshisi. 

Armenııada syrtqy barlaý bólimshesi qurylady
Foto: report.az

Túzetýler Ulttyq qaýipsizdik qyzmeti (UQQ) men Armenııanyń Syrtqy barlaý qyzmeti arasyndaǵy fýnktsııalardyń bólinýine baılanysty engizildi. Jańa bólimshe UQQ Bas barlaý basqarmasynyń quramynda qurylady jáne sheteldegi Armenııa dıplomatııalyq mıssııalarynyń qaýipsizdigin qamtamasyz etýge jaýapty bolady.

Zań jobasyna sáıkes, sheteldik qarsy barlaý bólimshesine memlekettik jáne jergilikti basqarý organdarynyń, sondaı-aq uıymdardyń aqparattyq júıeleri men derekqorlaryna qashyqtan kirýdi qosa alǵanda, tegin qol jetkizý múmkindigi beriledi. Qujatta UQQ qarsy barlaýy men Syrtqy barlaý qyzmeti arasyndaǵy yntymaqtastyqtyń naqty tetikterin jasaý da kózdelgen.

Túzetýler vedomstvonyń kadr saıasatyna da áser etedi. Atap aıtqanda, 30 jastan asqan Armenııa Respýblıkasynyń azamattaryn UQQ shekara áskerlerinde, arnaıy kúshterinde jáne arnaıy kásibı bilimdi qajet etetin basqa da organdarda qyzmet etýge shaqyrýǵa ruqsat berý usynylady.

Esterińizge sala keteıik, Armenııanyń Syrtqy barlaý qyzmeti 2022 jyldyń jeltoqsanynda UQQ-dan bólinip, ony Krıstıne Grıgorıan basqarady.

Buǵan deıin Armenııanyń mindetti áskerı qyzmet merzimin qysqartý jospary týraly habarlaǵan edik.

 

Soglasno dannym Instıtýta statıstıkı Týrtsıı (TÜİK), godovaıa ınflıatsııa potrebıtelskıh tsen v dekabre 2025 goda sostavıla 30,89%, chto stalo mınımalnym pokazatelem za poslednıe 49 mesıatsev. V poslednıı raz stol nızkıı ýroven fıksırovalsıa v noıabre 2021 goda, kogda ınflıatsııa nahodılas na otmetke 21,31%.  V mesıachnom vyrajenıı ındeks potrebıtelskıh tsen vyros na 0,89%, a ındeks tsen proızvodıteleı vnýtrı strany – na 0,75%. Godovoı rost tsen proızvodıteleı sostavıl 27,67%.  Prı raschete po 12-mesıachnym srednım znachenııam potrebıtelskaıa ınflıatsııa dostıgla 34,88%, a ınflıatsııa proızvodıteleı – 25,36%. Imenno etot pokazatel ıspolzýetsıa dlıa opredelenııa maksımalnogo ýrovnıa ındeksatsıı arendnoı platy. V svıazı s pýblıkatsıeı dekabrskıh dannyh stalo ızvestno, chto v ıanvare 2026 goda arendnaıa plata za jıle ı kommercheskýıý nedvıjımost mojet byt ývelıchena na 34,88%.  Ranee my pısalı o tom, chto TÜİK opýblıkoval ofıtsıalnye dannye po ınflıatsıı za noıabr, kotorye prodemonstrırovalı postepennoe zamedlenıe rosta tsen.
Uqsas jańalyqtar

Sáýir aıyndaǵy ınflıatsııa: Azyq-túlik — 0,7%, aqyly qyzmetter quny — 0,9% ósti