Aq úı Garvard ýnıversıtetin sotqa berdi

ASTANA. KAZINFORM - AQSh prezıdenti Donald Tramp ákimshiligi 20 naýryz kúni Garvard ýnıversıtetine qarsy federaldyq sotqa talap aryz túsirdi.

Гарвард
Фото: agenzianova

Ádilet mınıstrligi oqý ornyn 2023 jylǵy 7 qazandaǵy HAMAS shabýyldarynan keıin evreı jáne ızraıldik stýdentterdiń qaýipsizdigin qamtamasyz etpedi dep aıyptap otyr, dep habarlaıdy Agenzianova.

Massachýsets okrýginiń federaldyq sotyna berilgen 44 betten turatyn qujatta ýnıversıtetke azamattyq quqyqtar týraly federaldyq zańdy buzdy degen aıyp taǵylǵan. Talap aryzda Garvard «evreı jáne ızraıldik stýdentterge qatysty kemsitýshilikke ádeıi jol berdi jáne olarǵa qarsy qysymǵa nemquraıdy qarady» dep kórsetilgen.

Bul is Tramp ákimshiligi men Garvard ýnıversıteti arasyndaǵy uzaqqa sozylǵan daýdyń bir bóligi sanalady. Prezıdent Aq úıge qaıta oralǵannan beri ákimshilik ýnıversıtetke bólinetin mıllıardtaǵan dollar kólemindegi federaldyq qarjylandyrýdy toqtatýǵa tyrysyp keledi. Sebep retinde kampýstaǵy antısemıtızmmen kúrestiń jetkiliksizdigi aıtylǵan.

Óz kezeginde Garvard ta sotqa júgingen. Qyrkúıek aıynda federaldyq sýdıa ýnıversıtetke bólinetin shamamen 2 mıllıard dollar qarjyny buǵattaý AQSh Konstıtýtsııasynyń Birinshi túzetýine jáne federaldyq zańdarǵa qaıshy keledi degen sheshim shyǵarǵan.

Osyǵan deıin Aq úıdiń Garvard ýnıversıtetiniń patentin alyp qoıǵaly otyrǵany týraly jazdyq.

 

Сейчас читают