12 qarasha. Týǵan kún ıeleri

NUR-SULTAN. QazAqparat – QazAqparat 12 qarashaǵa arnalǵan «Týǵan kún ıeleri» kúntizbesin usynady.
None
None

ESІMDER

116 jyl buryn (1905-1981) kompozıtor, qazaq mýzykalyq mádenıetiniń negizin qalaýshylardyń biri, professor, KSRO jáne QazSSR Memlekettik syılyǵynyń laýreaty Evgenıı Grıgorevıch BRÝSILOVSKII dúnıege keldi.

Dondaǵy Rostovta týǵan. Lenıngrad konservatorııasyn professor M.O. Shteınbergtiń kompozıtsııa klasy boıynsha bitirgen. Brýsılovskıı óziniń shyǵarmashylyq qyzmetin qazaqtyń mýzykalyq folkloryn zertteýge arnady. Ol - N.Bókeıhanov, L.Muhıtov, M.Bókeıhanov, I.Baızaqov sııaqty kórnekti mýzykanttardyń ánderi men kúılerin jazyp alǵan. Brýsılovskıı alǵashqy qazaq operalaryn, sımfonııalaryn, iri horlyq jáne kantata - oratorııalyq shyǵarmalardy alǵash kórermenge tanytqan mýzykant. Ol - «Qyz Jibek», «Jalbyr», «Er Tarǵyn» operalarynyń, «Saryarqa», «Tselınnaıa», «Qurmanǵazy» sımfonııalarynyń, kantatalardyń, sıýıtalardyń 50-den asa án men romanstardyń avtory. E.G.Brýsılovskııdiń mýzykalyq shyǵarmalaryna ashyq, beıneli áýendik sıpattamalar tán. Qazaq áýenin óz boıaýymen qabyldap, ony kórermen qulaǵyna jetkizýde E.G.Brýsılovskııdiń eńbegi zor. Lenın, Eńbek Qyzyl tý, «Qurmet belgisi» ordenderimen marapattalǵan.

63 jyl buryn (1958) Z.Aldamjar atyndaǵy Qostanaı áleýmettik-tehnıkalyq ýnıversıtetiniń rektory Qadyrǵalı Qonysbaıuly JAMANBALIN dúnıege keldi.

Qostanaı oblysynyń Qamysty aýdanynda dúnıege kelgen. 1982 jyly Qaraǵandy memlekettik ýnıversıtetiniń fızıkalyq fakýltetin bitirdi. Sankt-Peterbýrg qalasyndaǵy polıtehnıkalyq ınstıtýttyń aspırantýrasyn bitirgen (1990). Eńbek joly: Qostanaı pedagogıkalyq ınstıtýtynda oqytýshy (1985), aǵa oqytýshy, kafedra meńgerýshisi, dotsent (1990), dekan (1995). Qostanaı áleýmettaný akademııasynyń rektory boldy. Qostanaı oblystyq máslıhaty VI shaqyrylymynyń depýtaty. 1999 jyldan bastap Qostanaı áleýmettik-tehnıkalyq ýnıversıtetinde qyzmet atqaryp keledi. 87-den astam ǵylym jarııalanymnyń, 4 monografııanyń avtory. Germanııa, Japonııa, Avstrııa, AQSh, Frantsııa, Italııa, Polsha, Izraıl elderinde 37-den astam Halyqaralyq ǵylymı-tájirıbelik konferentsııanyń qatysýshysy boldy.

61 jyl buryn (1960) QR eńbek sińirgen mádenıet qaıratkeri, akter Bolat Mázimbaıuly ÁBDІLMANOV dúnıege keldi.

Taldyqorǵan oblysy Aqsý aýdany Qarakóz keńsharynda týǵan. Almaty memlekettik teatr-kórkem ınstıtýtynyń akterlik fakýltetin bitirgen (1982), dramalyq teatrdyń akteri. 1982 jyldan - Ǵ.Músirepov atyndaǵy Qazaq memlekettik jasóspirimder men balalar teatrynyń akteri. 1992-2006 jyldary - M. Áýezov atyndaǵy Qazaq memlekettik akademııalyq drama teatrynyń akteri. «Abaı» (Abaı), «Tomırıs» (Mard), «Aıman-Sholpan» (Arystan), «Toıdan qaıtqan qazaqtar» (Qoshqarbaı), «Gerostratty umytý» (Tıssafern), «Qamar sulý» (Ospan) spektaklderinde oınaǵan. «Qazaqfılm» kınostýdııasy túsirgen «Aqyn armany» (Toraıǵyrov), «Shákárimniń sońǵy kúni» (Qarasartov), «Zamanaı» (Eset), «Qulannyń ajaly» (Iembergen) kınofılmderinde, «Shegirtke» (Dastanov) teleserıalynda, t.b. rólder oryndaǵan. Teatr qaıratkerleri odaǵynyń múshesi.

«Qurmet» (2009) ordenimen, «Qazaqstan Respýblıkasynyń Táýelsizdigine 10 jyl» (2001) medalimen marapattalǵan. Qazaqstannyń Eńbek sińirgen qaıratkeri (2001).

56 jyl (1965) buryn «Kazahstanskaıa pravda» gazeti bas redaktorynyń orynbasary Sergeı Vıktorovıch NESTERENKO dúnıege keldi.

Tselınograd qalasynda dúnıege keldi. M.Gorkıı atyndaǵy Ýral memlekettik ýnıversıtetin (Ekaterınbor qalasy), jýrnalıstıka mamandyǵy boıynsha bitirgen (1989).

Eńbek joly: oblystyq «Tselınogradskaıa pravda» gazetiniń tilshisi (1989-1991), «Kazahstanskaıa pravda» gazetiniń Tselınograd oblysy boıynsha menshikti tilshisi (1991 jyldan bastap). «Kazahstanskaıa pravda» gazetiniń Astana qalasynyń keńsesine ornyn aýystyrǵannan keıin gazettiń qoǵamdyq-saıası ómiri bóliminiń redaktory, odan keıin – «Kazahstanskaıa pravda RG» AQ prezıdent janyndaǵy arnaıy tilshi bolyp taǵaıyndaldy. Kóp jyl boıy Prezıdenttiń qatysýymen ótetin syrtqysaıası is-sharalardy jarııalaýshy jýrnalıstik pýl quramyna kirgen.

Qazirgi qyzmetinde – 2009 jyldyń maýsym aıynan bastap.

Qazaqstan Respýblıkasy Prezıdentiniń buqaralyq aqparat quraldary salasyndaǵy syılyǵynyń laýreaty (2009), Qazaqstan jýrnalıster odaǵy syılyǵynyń laýreaty (1997). «Qazaqstan Respýblıkasynyń táýelsizdigine 10 jyl» jáne «Astananyń 10 jyldyǵy» mereıtoılyq medaldarmen marapattalǵan.


Сейчас читают