Bir adamnyń qolyna jınalǵan baılyq teńsizdik týyndatady – Emmanıýel Makron

Foto: Фото: Виктор Федюнин/Kazinform
<p>Maqsut Narikbayev University-de ótip jatqan Frantsııa prezıdenti Emmanıýel Makronnyń dárisinde&nbsp; álemde teńdik saqtaý máselesi týraly áńgime órbidi, dep habarlaıdy <a href="https://kaz.inform.kz/" target="_blank" rel="noopener">Kazinform.&nbsp;</a></p>

Frantsııa prezıdentine suraq qoıǵandardyń arasynda Maqsut Narikbayev University-diń halyqaralyq jýrnalıstıka mektebiniń birinshi kýrs stýdenti Adına Rýkatova boldy.

«Sizdiń adamdar arasyndaǵy sapaly qarym-qatynasty qoldaıtynyńyzdy bilemiz. Bizdiń bilgimiz keletini, jas býynnyń ókili retinde álemdegi tepe-teńdik úshin ne isteı alamyz?», - dep surady ol.

Emmanıýel Makron bul uǵymdy jekelegen memleketter men aımaqtar deńgeıinde de, jahandyq aýqymda da qarastyryp, ony sheshýdiń joldaryn atady.

«Jalpy teńdikti jahandyq deńgeıde qarastyrý óter qıyn. Óıtkeni teńsizdik kez kelgen memleketti álsiz ete túsedi. Mysaly, Frantsııada áleýmettik jaǵynan osal adamdardy qoldaý joǵary deńgeıde. Árıne, bizdiń qoǵamda da teńsizdikter bar. Degenmen bizde shyǵystar men kiristerdi retteıtin júıe bar. Teńsizdikti qarajat maǵynasynda ǵana emes, bilim salasynda meılinshe azaıtqymyz keledi. Kóp jaǵdaıda, búgingi tańda teńsizdikter áleýmettik mártebelerge de negizdeledi», - dedi Frantsııa basshysy.

Sondaı-aq ol úlken baılyqtyń bir adamnyń qolynda nemese belgili bir aımaqta shoǵyrlanýy da teńsizdikke sebepker bolatynyn atap ótti.

«Jahandyq deńgeıde alsaq, kapıtalızm, teń terezeli saýda-sattyq máselelerinde teńdikti saqtaý óte qıyn. Sondyqtan jalpy jahandyq máselelerde kedeılikti tómendetý arqyly teńdikti qamtamasyz etýge kúshimiz jetetinin kórip otyrmyz. Mysaly, Qytaı, Úndistan sııaqty elderde mıllıondaǵan adam kedeılik sheginen ótip, eńbektiń arqasynda orta sanatqa jetý múmkindigine ıe boldy. Degenmen júıe biz oılaǵandaı deńgeıde jumys istemeıdi. Ókinishke qaraı, búgingi tańda kóptegen daǵdaryspen betpe-bet kelip jatyrmyz. Baılyq pen ıgilikter belgili bir kózderde ǵana shoǵyrlanǵan. Ásirese, qarjy máselesinde osyndaı bar. Máselen, jekelegen adamdardyń qolynda úlken baılyq shoǵyrlanǵan jaıttar bar. Keıbir postkeńestik memleketterde sondaı aımaqtar bar. Sol sebepti kóptegen teńsizdik kezdesedi. Keıbir adamnyń basynda úlken baılyqtyń bolýy teńsizdik týyndatady... Bizde ondaı teńsizdikke negizdelgen salyq júıesi bar. Osy júıe teńsizdikti aýyzdyqtaýǵa múmkindik berip tur», - dedi Emmanıýel Makron.

Sondaı-aq ol halyqaralyq qarjy uıymdary ınvestıtsııalyq jobalardy «Ońtústikke kóbirek baǵyttaý kerek» degen paıym aıtty.

«Ekinshiden, damýǵa baǵyttalǵan qarajat pen ınvestıtsııalardy Soltústikten Ońtústikke qaraı baǵyttaýymyz kerek. Men maýsym aıynda Parıjde bir konferentsııa uıymdastyryp, jahandyq qarjylyq jáne klımat ózgeristerin talqylaǵan edik. Sol kezde «Ekologııaǵa basymdyq bersek, memleketimiz kedeılene bastaıdy» degen ýájder aıtylǵan bolatyn. Sondyqtan da biz jalpy jahandyq qarjylandyrý Soltústikten Ońtústikke qaraı júrý kerek dep otyrmyz. ıAǵnı, Dúnıejúzilik bank pen halyqaralyq qarjy uıymdary osy baǵytta jumys isteýi kerek. Kóptegen memleket, bizdiń Frantsııa da damý baǵytyndaǵy ınvestıtsııalardyń kólemin ulǵaıtty. Búgingi tańda osy qarjy tikeleı damýshy memleketterge aýysýy kerek. Mine, osyndaı úlken qozǵalys barynsha tezirek ornaýy kerek. Áıtpese biz teńsizdikti eńserýge úlgermeı qalýymyz múmkin. Teńsizdikti sezinip otyrǵan aımaqtar klımat ózgerisinen de japa shegip jatyr. Ondaǵy halyq klımattyq ózgerister bolyp jatqanyna kináli emes, biraq sodan zardap shegip otyr», - dedi Frantsııa prezıdenti.

Seıchas chıtaıýt